Snart är vår lilla älskling 1 månad. hon har växt en hel del. hon har gått upp ca 800 gram sedan födseln och har växt 4 cm på längden. Hehe jag tycker hon blir så stor.. Vår lilla plutt! Just nu är älsklingen och jobbar =) han var hemma på lunch förut bara. skönt när han kan jobba i Lidköping då får man även träffa honom på dagen <3

Min syster Nadine fixade denna bild, blev så fint


MIN ÄLSKADE FAMILJ

Så gött. är så nöjd med BMW:n ;)

Här är en bild på mig och mina systrar!

Från vänster Nadine, mitten Veronica sedan är det JAG. haha så vill jag se ut igen :P

http://facebook.euroads.se/sites/se/cutestbaby/?acid=122&id=1119

hehe detta är Alinas favvo min den gör hon ofta, inte undra på att hennes pappa kallar henne lilla fågelungen <3 haha!

Alina fick bara ersättning igår, jag tänkte strunta i amningen för de har vart lite fram och tillbaka, men igår satt bajset fast typ stackarn. Hon skrek hela kvällen så nu idag har jag bara ammat & pumpat. får köra stenhårt med detta igen, vill ju att min lilla tjej ska må så bra som möjligt <3

För att du ville det Amina så ska jag ändå uppdatera lite, det är inte ofta jag hinner skriva =)
Jo dagarna ser inte alls ut som förr, just nu är det knappt så att jag hinner med mig själv, haha.. Nu har man en bebis, en underbar söt liten tjej i mitt fall som jag ska ta hand om och se till så att hon hela tiden har det bästa. Det är helt underbart men självklart lite jobbigt på samma gång. Det som jag tycker är jobbigt det är att vakna upp mitt i natten när man sover som skönast, men det är också det ända som är jobbigt för mig. På dagarna är man ju vaken och det känns bara fantastiskt att umgås med sin dotter då =) Och pappa dino tycker nog också dagarna har förändrats en hel del. hehe han ville ha 5 barn men nu blir det nog bara 1 kanske 2 säger han ;) och det är nog för att vi trodde allt skulle vara så mycket enklare än vad det är.
Men ändå är dagarna inte så olikt sig som de var då jag var gravid, då satt vi mycket hemma och bara gottade oss framför en film. Och nu tittar vi mycket på en serie (tre kronor) haha. Sen är vi inte mycket för att festa och gjorde inte det mycket innan heller så det är absolut inget vi ens tänker på eller vill. Vi tycker om att ha mysiga familjedagar, vara ute med vagnen i det NU fina soliga vädret, och bara vara hemma och mysa,laga middagar ihop, handla mm :) det är så vårt liv ser ut just nu.
Något som vi längtar och ser fram emot är när Alina skrattar för första gången,när hon säger sina första ord, tar sina första steg mm. Det ska bli sjukt roligt, samtidigt som hon är så mysig, söt och gosig just nu också så man aldrig vill att hon blir stor hehe :)

Här är en bild på vår lilla prinsessas fötter, hihi så sött och bra blev det <3

Ja inte konstigt att min dotter gillar musik, jag lyssnade ju konstant innan hon kom till världen. Hennes favorit låt nu är Sara Varga - Spring för livet! haha så fort hon gnäller eller skriker för fullt så startar jag låten och hon somnar direkt <3  min älskling...

Såhär ser jag ut när jag är proppmätt och alldeles slö :D

Alina med sina roliga miner :D

Ja det är sjukt, jag har gått ner 14 kilo på 12 dagar :) hihi nu har jag bara 6 kilo kvar att gå ner sedan är jag som innan graviditeten :P






Och en bild på mina älsklingar <3

Ja denna berättelse är inget posetivt precis, ett rent helvete har vi vart med om! men det var riktigt tur att allt gick så bra till slut och allt var värt smärtan mm för att få våran vackra dotter.

Det började med att vi den 28 februari åkte till KSS på grund av att jag hade en del värkar som kom ganska tätt. När vi väl kom in var jag öppen 2 cm och livmodertappen var det 2 cm kvar utav. Men konstigt nog tyckte de att vi skulle övernatta på sjukhuset så det gjorde vi. På morgonen då vi vaknat upp på sjukhuset så blev jag undersökt, hade inte öppnat mig mer än 2 cm men livmodertappen var nu helt utplånad. WOW tänkte vi nu är det på G iaf. Jag hade fortfarande kvar mina värkar och vi vågade inte åka hem, men läkarna gav mig smärtstillande och skickade hem mig vid 14 tiden. Vi blev sura!

När vi väl kom hem så satte jag mig på toaletten för att kissa, då lossnade slemproppen! BLÄ den va vidrig, haha och jag och älsklingen har väntat så på att den ska lossna för de är ju ändå ett litet tecken. Men när han väl såg den så sprang han till köket och spydde! haha jag kunde inte hålla mig för skratt. Efter allt detta la jag mig i badet för att minska på värkarna tänkte jag. Sedan la vi oss i sängen för att kolla på ett avsnitt av tre kronor. Vi kollade i ca 15 min och då fick jag en riktigt stark värk som jag verkligen fick andas mig igenom. Men jag fattade inte att det var en värk. Men när andra värken kom började jag gråta. Det gjorde SÅ JÄVLA ONT! tror de va nått fel på mina värkar. Men iaf så åkte vi tillbaka till KSS och vi var framme vid 18 tiden ungefär. När vi kom in gjordes en CTG kurva och de såg att jag hade starka regelbundna värkar som kom med ca 5 minuters mellanrum. Sedan undersökte de mig och jag hade då öppnat mig till 3 cm! Vi blev superglada. Men jag hade jätteont vid varje värk. Visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen jag provade med allt. Till slut kom jag på att det lättaste var om jag gick runt hela tiden så det gjorde jag.

Sedan fick vi ett förlossningsrum och tog med alla våra saker dit. Då bestämde jag mig för att jag ville duscha så jag stod i duschen en bra stund. Sedan började det göra mer & mer ont jag blev ganska rädd för jag trodde inte det skulle göra så jävla ont med ( värkar ) liksom. Jag bad iaf om att få en Epidural bedövning och in kom en läkare. Han höll på o grejja i ryggen en bra stund sen sa han bara att han inte vågade chansa så han gick igen och skickade in en kollega, Jag fattade inget och jag fick bara ondare och ondare. När den andra läkaren kom in så stack han mig i ryggen men han gjorde samma misstag så jag fick ingen jävla bedövning. NU var vi rädda. Jag skrek av smärta! Min älskling grät och tittade så ledsamt på mig att han fick mig att gråta också. Jag låg och höll min älskling i handen och vi båda grät. Ingen barnmorska hjälpte oss på något sätt, de stod vid mina fötter och bara kollade på mig. Smärtan blev värre och värre och värre. Lustgasen hjälpte inte, min kille skrek på barnmorskorna att de skulle GÖRA NÅGOT? att de skulle hjälpa mig, men den ena tjejen gick ut på lunch... HALLÅ???

När hon sedan kom tillbaka bad jag om att få bedövningsspruta i underlivet, tror ni det hjälpte? nej snarare blev värkarna värre och ännu tätare. Jag var pissvåt och bara skrek och skrek, min älskling visste inte vart han skulle ta vägen eller vad han skulle göra så han bara skrek han också! De provade då att ge mig sterila kvaddlar. o fy fan de gjorde riktigt jävla ont. och hjälpte inte ett skit!... Till slut fick jag nog av de där jävla fittorna som inte gjorde ett skit och jag orkade inte mer. Jag hade ingen kraft kvar i min kropp. Jag hade legat med förjävlig smärta i kanske 3-4 timmar. Då skrek jag TA LIVET AV MIG NU!!! ELLER GÖR KEJSARSNITT!!! de svarade att ( bebisen mår bra, och du också) så därför ser vi ingen möjlighet till snitt. Efter ca 2 timmar till med mitt skrikande att jag bara ville dö så gick de med på snitt. för jag hade bara öppnats 5 jävla cm ???? helt sjukt. trots alla dessa timmar och alla jävla värkar så öppnades jag SJUKT sakta. Så de förberedde operations salen. Också det tog en jävla tid. När vi väl kom in där så skulle de bedöva halva min kropp för jag skulle ju vara vaken under snittet. MEN då kunde inte han bedöva mig, det blev fel IGEN! han sa ( oj då detta var väldigt ovanligt, vi får söva henne) sen bara försvann jag!

När jag vaknade upp såg jag ett vitt ljus och min älskling som stod och höll i våran bebis! Jag hörde att någon sa åhh det blev en tjej iaf.. Sen pussade jag henne på pannan och slocknade igen. När jag sedan vaknade upp igen låg jag i ett mörkt uppvakningsrum. Min älskling kom till mig efter en liten stund och han hade vår dotter med sig. Jag bad honom att hålla upp henne så jag fick se hur hon såg ut!. Hon var så fin och så perfekt. Sen körde de upp mig på vårt rum som vi hade fått. där låg vi och myste hela familjen. Men jag var inte så pigg kan man säga.

Jag bara varnar alla att FÖD INTE BARN på kss! de är sjukt dåliga läkare och dålig personal! välj vad som helst förutom det =)

Jag fick också spinal huvudvärk pga att de stuckit mig fel och vätska som går upp till hjärnan hade läckt. Men som tur var fick jag en bra läkare då som sprutade in blod i min rygg och förklarade varför de andra läkarna gjort fel. Jo för de flesta människor har 7 cm från ryggrad till där bedöningar mm ska sitta, men jag hade bara 3 cm. Och det ska en bra läkare känna. vilket han gjorde =)

Jag och min älskling hade de riktigt tufft de första dagarna, denna händelse gjorde att vi bara grät och mådde skit i ca 3 dagar. Men när vi pratat med kurator och denna läkare som förklarat allt så mådde vi mycket mycket bättre :) Och nu är allt kanon!

Idag har vi rosa kläder som Alina fick av farbror :)

Bloggen hinner jag visst inte med märkte jag :/ hihi... Tack för alla gratulationer =)


Nybadad tjej



Myser i soffan

<3 Våran älskade Alina kom till världen 11-03-02 klockan 03.02 <3

Ja nu lossnade den, efter allt detta väntandet. fyfan va äcklig den var. Visade den för min älskling för jag blev så uppspelt och stackarn sprang och spydde upp all Mc-donalds mat han nyss åt, haha stackarn...

orkar inte svara på kommentarer just nu när jag sitter med värkar hehe och orkar inte med detta mer :( trodde inte det skulle bli så här jobbigt! fyfan!
Har övernattat på sjukhuset inatt, Har helvetes värkar ca var 7 minut. Inatt fick jag en morfin spruta och sömntablett för att sova men ändå var jag vaken på grund av värkarna! Min livmodertapp är nu utplånad iaf, ETT steg närmre. Men jag var bara öppen 2 cm :( sitter med värkar hela tiden nu men de tyckte ÄNDÅ jag skulle åka hem för att senare komma tillbaka då det är ca 2 min mellan värkarna, detta e SJUKT det kan ju ta 1-2 dagar innan jag öppnar mig mer !!!!!!!!!